Smuggling i modern tid – narcolanchas, radar och pateras på Costa Tropical

← Alla berättelser om pirater och smugglare

Ett smalt hav mellan två kontinenter

Utanför Costa Tropical ligger Alboránhavet, den västligaste delen av Medelhavet. På andra sidan ligger Marocko och de spanska städerna Melilla och Ceuta, och mitt i havet den lilla spanska ön Isla de Alborán. Från hamnen i Motril går färjorna i dag till Melilla, Nador, Alhucemas och Tanger Med. Den första dagliga förbindelsen till Melilla kom 2011.

Det är avståndet som gör kusten intressant för smugglare. Så har det varit i århundraden – läs om berberpiraterna och vakttornen och om tobakssmugglarna och carabineros. Den här artikeln handlar om tiden efter 1980.

Hasch från Rifbergen

Marocko är en av världens största producenter av hasch. Växten odlas framför allt i Rifbergen i den norra delen av landet. Cannabis har varit förbjudet i Marocko sedan 1956, men i Rif tolererades odlingen tyst i många år. Efterfrågan från Europa växte från 1960- och 1970-talet, och 2003 kom omkring 70 % av den hasch som såldes i Europa enligt engelska Wikipedia från Marocko. År 2021 legaliserade Marocko cannabis för medicin och industri, men hasch för rökning är fortfarande olagligt på båda sidor av havet.

Spanien blev porten till Europa. Den klassiska rutten gick över Gibraltarsundet till Campo de Gibraltar vid Algeciras, men redan på 1980-talet hade även Almeríakusten öster om oss blivit en "het" kust och ett av smugglarnas favoritställen för att få hasch i land – tack vare närheten till Nordafrika och de många öde stränderna. Det skriver José Villanueva Zamora i boken Almería, costa del narcotráfico (2014) om polisens kamp mot haschsmugglarna från 1980-talet till mitten av 1990-talet. I dag landar det också hasch på Granadakusten, vilket fallen längre ner visar.

Narcolanchas – de snabba gummibåtarna

Smugglarnas viktigaste redskap är narcolanchan: en stor gummibåt eller ribbåt (RIB) med flera kraftiga utombordsmotorer. Den kan ta sig från Marocko till den spanska kusten på kort tid och köra ifrån de flesta polisbåtar. Lasten är packad i fardos, balar av jute eller plastsäckar. I ett fall från 2022 vägde balarna i genomsnitt ca 35 kilo styck. När båten når stranden kastas balarna i land och lastas över i bilar – det kallar spanjorerna ett alijo.

Båtarna behöver bränsle för den långa turen, och därför har det vuxit fram en hel bransch runt dem: petaqueo, där folk seglar eller kör ut bensin i dunkar (petacas) till båtarna. Det är i sig straffbart.

Den 26 oktober 2018 gjorde Spaniens regering dessa båtar till géneros prohibidos, förbjudna varor, genom ett brådskande dekret (Real Decreto-ley 16/2018). Det kungjordes i den officiella tidningen den 27 oktober och trädde i kraft dagen därpå. Förbudet gäller gummibåtar och ribbåtar på högst 8 meter med motorer på minst 150 kilowatt (ca 200 hk) och alla sådana båtar över 8 meter. Undantagna är bl.a. myndigheternas och räddningstjänstens båtar och båtar som är registrerade för lagligt bruk. Sedan dess kan polisen beslagta en narcolancha, även om den ligger tom på land. Regeringen motiverade det med smuggling av "framför allt hasch, kokain och cigaretter" – och med att samma båtar användes för att föra över migranter.

Arbetet är farligt. Den 9 februari 2024 körde en narcolancha in i en liten båt från Guardia Civil i hamnen i Barbate vid Cádiz. Två poliser dödades och två andra skadades. Fallet skakade hela Spanien och ledde till en stor debatt om hur väl poliserna är utrustade. Barbate ligger långt från oss – över 250 km – men det visar vad som står på spel för dem som patrullerar.

Beslag på vår kust

Pressen skriver regelbundet om beslag utanför Granadakusten. Här är ett urval av fall som vi har kunnat bekräfta i officiella pressmeddelanden eller i flera tidningar:

Lägg märke till det sista: Marina del Este ligger bara några kilometer från Playa Tropical. Smugglarna kommer alltså förbi även här – men nästan alltid nattetid och utan att turister märker något av det. Läs om viken i Havet vid La Herradura.

Vem håller utkik? Radar, flyg och patrullbåtar

Kusten övervakas av flera myndigheter, som ofta samarbetar:

• Guardia Civil – Spaniens militärt organiserade polis, som ansvarar för kusterna. Sjötjänsten, Servicio Marítimo, inrättades 1991 och har bl.a. en bas i Motril. Guardia Civil har också helikoptrar.
• Vigilancia Aduanera – tullverkets egen sjöpolis under skattemyndigheten Agencia Tributaria, med patrullbåtar i Motril och egna flygplan.
• Salvamento Marítimo – den civila sjöräddningen. Den jagar inte smugglare, utan räddar människor i sjönöd, även migranter. De orange räddningsbåtarna heter Salvamar och Guardamar.

SIVE – radarn som ser båtarna komma

Guardia Civils viktigaste redskap är SIVE, Sistema Integrado de Vigilancia Exterior. Enligt Guardia Civil självt togs systemet fram på 1990-talet för att kontrollera de olagliga överfarterna i Gibraltarsundet. Den första anläggningen togs i drift 2002 vid Algeciras, och sedan dess har det byggts ut längs kusterna från Huelva till Tarragona och på Balearerna, Kanarieöarna och i Ceuta. I dag täcker det över 70 % av de spanska kusterna med fler än 80 obemannade stationer.

Varje station har en radar som upptäcker båtar på långt avstånd och kameror som kan se både dag och natt med infrarött ljus. Bilderna skickas till en ledningscentral, som skickar ut patrullbåtar, helikoptrar eller bilar. Granadakusten har varit med åtminstone sedan 2013, då staten beställde en modernisering av de fasta SIVE-anläggningarna i Ceuta, Granada och Málaga. Var stationerna står offentliggör Guardia Civil inte.

Pateras och cayucos – människor på havet

Samma hav korsas också av människor som flyr från fattigdom, krig eller hopplöshet. En patera är egentligen en liten, öppen träbåt med platt botten. I dag använder spanjorerna ordet om alla små båtar med migranter, även gummibåtar. En cayuco är en större, lång båt av det slag som framför allt går från Västafrika till Kanarieöarna. Till Granadakusten kommer mest pateras och gummibåtar från Marocko och Algeriet.

Den 1 november 1988 flöt kroppen av en ung marockansk man i land på stranden Los Lances vid Tarifa. Han räknas som det första dokumenterade dödsfallet på rutten över Gibraltarsundet. Enligt en rapport från organisationen Andalucía Acoge hade 6.714 människor dött eller försvunnit i sundet under de följande 30 åren.

Ankomsten till Motril

När Salvamento Marítimo räddar människor utanför Granadakusten förs de oftast in till hamnen i Motril. På kajen ger Röda korset (Cruz Roja) första hjälpen, och polisen (Policía Nacional) registrerar de anlända. I hamnområdet ligger ett tillfälligt mottagningscenter, CATE (Centro de Atención Temporal de Extranjeros), där man kan vistas de första upp till 72 timmarna. Spaniens ombudsman har flera gånger besökt centret, senast i juni 2025, och har bl.a. rekommenderat bättre uppvärmning på vintern.

Ett typiskt exempel: Tisdagen den 28 oktober 2025 på morgonen hittades en gummibåt med 22 människor, varav två barn, ca 18 sjömil söder om Motril. Räddningsbåten Salvamar Gienah plockade upp dem och förde dem i land. Antalet varierar mycket från år till år: Enligt tidningen El Debate kom det 2024 totalt 703 människor till provinsen Granada sjövägen, men under januari–augusti 2025 bara 36 – en minskning med 93,6 % jämfört med samma period året innan. En officiell siffra för hela 2025 har vi inte hittat.

Bakom varje siffra finns en människa som har satt livet på spel på havet. Vem som får stanna i Spanien avgör myndigheterna efteråt.

Tidslinje

Vad betyder det för dig som turist?

Kort sagt: väldigt lite. Smugglingen sker nästan alltid nattetid, långt ute till havs eller på öde sträckor, och den riktar sig inte mot turister. Costa Tropical är en trygg plats att semestra på. Men det kan hända att du ser något ovanligt – en snabb båt nära land på natten, folk som lastar balar på en strand, bensindunkar i sanden eller en liten båt full av människor.

Om du ser något misstänkt

• Gå inte dit. Håll gott avstånd och lägg dig inte i. Smugglarna har bråttom och kan vara farliga.
• Rör ingenting. Ligger det balar eller dunkar på stranden, låt dem ligga. Det är bevismaterial, och det är olagligt att ta det.
• Ring 112 och berätta vad du ser och var du är. 112 är gratis och fungerar i hela EU. Du kan också ringa direkt till Guardia Civil på 062.
• Ser du människor i nöd på havet, ring 112 genast. Salvamento Marítimo larmas därifrån.
• Appen AlertCops från det spanska inrikesministeriet har en SOS-knapp och en chatt med polisen. Webbplatsen finns också på engelska.

Om en liten båt med migranter kommer i land medan du är på stranden, visa respekt. Många är utmattade, rädda och frusna. Ring 112 och låt räddningspersonalen och polisen ta över. Fotografera inte människors ansikten.

Det här kan du se i dag

Det finns inga museer om dagens smuggling, men du kan se kusten och hamnen där historien utspelar sig – och de gamla vakttornen, som vaktade samma kust för 400 år sedan.

Hamnen i Motril

Hamnen påbörjades 1908 för att skeppa ut socker, salt och järn. I dag är den provinsen Granadas enda stora hamn, med färjor till Nordafrika, fraktfartyg, fiskebåtar och småbåtshamnen vid Real Club Náutico de Motril. Själva kajerna och färjeterminalen är avspärrade områden, men från stranden Playa de Poniente strax väster om hamnen kan du se fartygen gå in och ut. Längs stranden ligger flera restauranger och strandbarer.

Calahonda

Den lilla badorten Calahonda hör till Motril och ligger 14 km öster om staden. Den växte upp kring sin lilla naturhamn, där fiskebåtarna ligger för ankar i lä av en hög klippa. På klippudden vid orten står Torre del Zambullón, ett vakttorn från 1500-talet som skulle skydda hamnen mot pirater. Från stranden har du utsikt över just det farvatten där patrullbåtarna i dag håller utkik.

Torre de la Rijana och Castell de Ferro

Mellan Calahonda och Castell de Ferro står Torre de la Rijana på en klippa vid en liten strand. Tornet byggdes av kastilianerna i mitten av 1500-talet ovanpå äldre försvarsverk och var en del av kedjan av vakttorn längs kusten. I dag är det en ruin. Lite längre österut ligger Castell de Ferro (kommunen Gualchos) med sin gamla morisk-nasridiska borg på kullen ovanför byn och en lång strand. Om borgen kan besökas invändigt har vi inte kunnat bekräfta – men den är vacker att se från byn.

"Kustbevakningens torn" – gamla och nya

Stentornen som du ser längs N-340 och på klipporna är inte dagens kustbevakning, utan vakttorn från 1500- och 1700-talet, byggda mot berberpiraterna. Läs om dem i Berberpiraterna och vakttornen. Dagens "vakttorn" är SIVE-stationernas master med radar och kameror. De är obemannade militära anläggningar, och var de står är hemligt. Respektera stängsel och skyltar om du stöter på en anläggning med master och kameror.

Så tar du dig dit

Kör motorvägen A-7 österut (mot Motril/Almería):

• Motril, Playa de Poniente: ca 18 km, 25 minuter. Parkering längs stranden.
• Calahonda: ca 30 km, 35 minuter. Gratis parkering vid stranden.
• Torre de la Rijana: ca 33 km, 35–40 minuter. Liten gratis parkering vid stranden, längs den gamla kustvägen N-340 mellan Calahonda och Castell de Ferro.
• Castell de Ferro: ca 36 km, 40 minuter. Gratis parkering vid stranden.

Hela turen längs kusten och hem igen är ca 76 km. Ta gärna den gamla kustvägen N-340 på sista biten från Calahonda till Castell de Ferro – den slingrar sig längs klipporna med utsikt över havet. Knapparna under kartan öppnar rutten från Playa Tropical direkt i Google Maps.

Med buss kan du ta dig från Almuñécar till Motril och vidare längs kusten med ALSA. Se Bussar för tidtabeller.

Praktiskt

• Toaletter: Enligt OpenStreetMap finns det offentliga toaletter vid stranden i Calahonda och en gratis toalett vid stranden i Castell de Ferro, och det finns gratis toaletter på Playa de Poniente i Motril. På sommaren är de mest pålitliga; annars kan du använda en restaurang.
• Mat i Calahonda: Längs stranden ligger bl.a. Bar Las Sirenas (fisk och tapas), El Ancla och Bar Calasol.
• Mat i Castell de Ferro: På strandpromenaden ligger bl.a. Mare Nostrum, Restaurante La Brisa och Restaurante Teide.
• Mat i Motril: På Playa de Poniente ligger bl.a. Restaurante Natalio (fisk och skaldjur) och La Barraca.
• Tillgänglighet: Stränderna och promenaderna är platta och lätta att gå på. Vakttornen står på klippor, och stigarna dit upp är branta och ojämna – njut av dem nerifrån.
• Sol och vatten: Det finns lite skugga vid stränderna utanför orterna. Ta med hatt och vatten.

Restaurangerna har vi hittat på OpenStreetMap. Öppettiderna ändras med säsongen, så kolla dem innan du åker.

Karta och rutter

Röd stjärna = Playa Tropical. Klicka på en punkt för namn och avstånd. Kartdata © OpenStreetMap.

Goda råd

• Spara 112 i telefonen. Det är det enda nummer du behöver komma ihåg i en nödsituation i Spanien.
• Håll avstånd. Ser du en båt lasta av något på natten, gå därifrån och ring 112 eller 062 – gå inte fram och titta.
• Ta inte med dig något från stranden. Balar, dunkar och paket som flyter i land ska ligga kvar tills polisen kommer.
• Kör den gamla vägen. N-340 mellan Calahonda och Castell de Ferro är en av kustens vackraste sträckor, med vakttorn längs vägen.
• Kombinera turen. Stanna till i Salobreña på vägen, eller läs först om de gamla smugglarna och vakttornen, så vet du vad du ska titta efter.

Det är straffbart att hjälpa smugglare, även med något så litet som att köra ut bensin till en båt. Säger någon på stranden att du kan tjäna lite pengar på att hjälpa till, så säg nej och gå därifrån.