← Alla berättelser om pirater och smugglare
En grotta som havet har skapat
De flesta grottor i Spanien är skapade av regnvatten som långsamt löser upp kalken och bildar droppsten. Cueva del Tesoro är annorlunda. Den är formad av havet, när klippan låg under vattnet. Därför är väggarna runda och håliga som en svamp, och det finns nästan ingen droppsten. Kommunen kallar den en av bara tre kända grottor av marint ursprung i världen, och enligt Wikipedia är den den enda i Europa. Kalkstenen är enligt flera källor från juraperioden.
Grottan var ursprungligen tre grottor: El Higuerón, El Suizo och La Victoria. Senare förbands Higuerón och Suizo i det som i dag heter Sala de la Virgen. Inne i klippan finns ca 500 meter gångar. Turen går genom salar med namn som Sala del Volcán (vulkanens sal), Sala de los Lagos (sjöarnas sal) med det klara gröna vattnet, Sala de Marco Craso och Sala de Noctiluca.

Sägnen om de fem kungarnas skatt
Enligt sägnen ligger här en jätteskatt. Den ska ha tillhört de fem kungarna av almoraviddynastin, berber från Nordafrika som härskade över Marocko och det muslimska Spanien på 1000- och 1100-talen. Den siste av dem, Tasufín ibn Alí, kämpade mot de nya härskarna, almohaderna. Enligt sägnen skickade han den kungliga skatten över havet till al-Andalus, där betrodda män och slavar gömde den i grottan. Efteråt dödades slavarna, så att ingen kunde avslöja platsen. Det sista står i engelska Wikipedia – det är sägen, inte historia.
Det vi vet säkert är detta: Tasufín ibn Alí var almoravidernas siste store härskare, och han dog 1145 vid Oran i nuvarande Algeriet under kriget mot almohaderna. Om han någonsin skickade en skatt till Málagakusten finns det inga bevis för.
Sägnen är gammal. Enligt spanska Wikipedia skrev munken Fray Agustín de Milla y Suazo ner den på 1600-talet i en handskrift om Málagas historia, där han nämner Cueva del Higuerón. Den trycktes 1789 i boken Conversaciones Malagueñas, som Málagahistorikern Cristóbal Medina Conde gav ut under pseudonym.

Romaren som gömde sig – och månens gudinna
Två andra berättelser hör också till grottan. Den ena handlar om den romerske politikern Marcus Licinius Crassus. Den grekiske författaren Plutarchos berättar att Crassus som ung flydde till Spanien och gömde sig i åtta månader i en grotta vid havet, medan hans fiender Marius och Cinna hade makten i Rom (ca 86 f.Kr.). Att det skulle vara just denna grotta är en lokal tradition – därav salen Sala de Marco Craso.
Den andra berättelsen handlar om Noctiluca, en gudinna för månen, fruktbarheten, livet och döden. Vissa författare menar att fenicierna hade en helgedom åt henne i grottan. Det är en teori, inget som arkeologerna har bevisat.
Pirater och "Tagore"?
Man läser ibland att skatten var en pirats, och på nätet dyker namnet "Tagore" upp som en pirat eller kung som ska ha gömt den. Vi har inte kunnat hitta det i någon officiell källa eller i Wikipedia. Kommunen och alla gamla källor talar om de almoravidiska kungarna. Men piraterna var verkliga nog på den här kusten – se längre ner om vakttornet och kustfortet, och läs Pirater och vakttorn.
Skattjägarna
Sägnen har lockat många. Den mest kända är Antonio de la Nari, en man från Schweiz. Enligt spanska och engelska Wikipedia ägnade han nästan 30 år åt att leta efter "de fem kungarnas skatt". Han sprängde nya gångar och hål i klippan och dog 1847 vid en av sina egna sprängningar. Han hittade aldrig skatten. Den del av grottan där han arbetade kallas fortfarande Cueva del Suizo – "Schweizarens grotta" – och är i dag Sala del Lago. (Wikipedia skriver att han använde dynamit, men dynamiten uppfanns först 1867, 20 år efter hans död. Det var nog krut.)
På 1900-talet ägde familjen Laza marken ovanför grottan. Forskaren Manuel Laza Palacio utforskade den i årtionden och skrev boken La Cueva del Tesoro (1962). Det var han som gjorde den till en turistattraktion på 1970-talet. Och så hände det otroliga: Under sina utgrävningar hittade han en liten oljelampa av lera med sex almoravidiska guldmynt från Alí ibn Yusufs tid (han regerade 1106–1143). När fyndet gjordes har vi inte kunnat ta reda på.
Var det de fem kungarnas skatt? Nej. Sex mynt är ingen kungaskatt. Men det visar att någon från almoravidernas tid faktiskt gömde guld i grottan. Enligt spanska Wikipedia menar vissa forskare att mynten lades där med avsikt som en ritual, eftersom talet sex hade magisk betydelse för vissa stammar från Sahara. Så sägnen har kanske ett korn av sanning i sig.
De äkta skatterna: stenåldern
Den största skatten i grottan är inte guld. Människor har använt grottorna här i tiotusentals år. Arkeologerna har hittat spår från äldre stenåldern (paleolitikum) och bronsåldern, och en del grottmålningar. Den franske prästen och forskaren Henri Breuil, en av sin tids stora kännare av grottkonst, besökte Cueva del Suizo 1918 och beskrev röda tecken målade på klippan. Vid utgrävningar hittades lerkärl från yngre stenåldern, en pilspets, kranier och ben från en bison. Målningarna finns i en del av grottan som stängdes för turisterna i slutet av 1970-talet för att skydda dem.
Många av fynden finns i dag på Museo Arqueológico Nacional i Madrid, och några är utlånade till Museo de Málaga.




Tidslinje
| När | Vad hände |
|---|---|
| Äldre stenåldern | Människor använder grottorna. Spår från paleolitikum och senare bronsåldern |
| Ca 7.500–5.500 år sedan | Yngre stenåldern: lerkärl, armringar och redskap lämnas i grottan |
| Ca 86 f.Kr. | Crassus gömmer sig åtta månader i en grotta i Spanien (Plutarchos). Tradition: det var denna |
| 1106–1143 | Alí ibn Yusuf är almoravidernas härskare. Guldmynten i grottan är från hans tid |
| 1145 | Tasufín ibn Alí dör vid Oran. Sägen: hans skatt göms i grottan |
| 1500-talet | Vakttornet Torre del Cantal byggs på klippan vid grottan – mot pirater |
| 1600-talet | Fray Agustín de Milla y Suazo skriver ner sägnen |
| 1766 | Kustfortet Casa Fuerte de Bezmiliana byggs under Karl III |
| 1789 | Sägnen trycks i Conversaciones Malagueñas |
| Fram till 1847 | Schweizaren Antonio de la Nari gräver och spränger i nästan 30 år – och dör vid en sprängning |
| 1908 | Järnvägen Málaga–Vélez-Málaga borras genom klipporna vid El Cantal |
| 1918 | Henri Breuil beskriver grottmålningarna |
| 1962 | Manuel Laza Palacio ger ut boken La Cueva del Tesoro |
| 1970-talet | Grottan öppnar för turister. 50-årsjubileet firades 2024 |
| 1985 | Grottan förklaras som kulturarv (BIC). En kommunal källa nämner 2002 |
| 2023 | Över 75.000 besökare på ett år |
Besöket i dag
Från biljettkontoret går man ner i grottan och följer stigarna, trapporna och gångbroarna runt. Besöket sker på egen hand med en gratis ljudguide som man laddar ner till sin egen telefon – ta med hörlurar. Det finns också guidade turer på förmiddagen kl. 12 och på eftermiddagen. Kommunen uppger inte hur lång tid besöket tar. Grottan är ca 500 meter lång invändigt, så räkna själv med en dryg timme inklusive parken utanför.
Fri entré: På vardagar är det fri entré under den första timmen (kl. 10 på vintern, kl. 10.30 på sommaren) för högst 25 personer, men bara med förhandsbokning på tfn 952 406 162. Gratis är det också 6 juni (grottornas internationella dag) och 27 september (turismens dag). Sista söndagen i månaden är det teaterföreställningar i grottan kl. 11 och 12.30.
Tillgänglighet: Grottan är inte helt tillgänglig. Det finns en hiss ner till den första salen, så rullstolsburna och personer med nedsatt rörlighet kan komma så långt. Resten av turen har flera trappor. Kommunen kallar den "en behaglig promenad", och det mesta är lätt. Golvet kan vara fuktigt, så ta skor med bra grepp.
Alldeles vid grottan ligger Parque Arqueológico del Mediterráneo, en gratis park som är öppen till kl. 18 på vintern och kl. 20 på sommaren. Cueva de la Victoria, den tredje av de gamla grottorna, kan besökas separat – fråga i biljettkontoret.
Turistbyråns engelska sida anger fortfarande de gamla priserna (4,65 € (≈ 34,69 kr.) för vuxna). Den spanska sidan säger 6 € (≈ 44,76 kr.). Kolla gärna turismoenrincon.es eller ring innan ni åker.
Det här kan du också se: vakttornet och tunnlarna
Gå 10 minuter ner mot havet, så står du vid Torre del Cantal, ett runt vakttorn från 1500-talet. Det står på klipporna ca 30 meter över havet mellan La Cala del Moral och Rincón. Härifrån spanade vakterna efter piratskepp och skickade röksignaler på dagen och eldsignaler på natten till nästa torn. Tornet är restaurerat, men vi har inte kunnat bekräfta om man kan gå in. Läs mer om tornen längs kusten i Pirater och vakttorn.


Nedanför tornet går en av kustens vackraste promenader. Längs klipporna vid El Cantal kan man gå på stigar vid havet eller genom de gamla järnvägstunnlarna. De byggdes 1908 för förortsbanan mellan Málaga och Vélez-Málaga, som folk kallade La Cochinita eller El Matagallinas. I dag är de gång- och cykelväg utan trappor. Stigen är en del av Senda Litoral, leden längs hela Málagaprovinsens kust.



Kustfortet mot piraterna
Inne i Rincón de la Victoria, ca 2 km öster om grottan, ligger Casa Fuerte de Bezmiliana. Kung Karl III lät bygga det 1766 – enligt kommunen för att skydda kusten mot brittiska och holländska pirater. Kungens vapensköld sitter över porten. Senare var fortet kasern för Guardia Civil, och sedan 1992 har det varit utställnings- och konsertlokal. Det är fri entré. Vinter: tisdag–lördag kl. 10.30–13.30 och 17–20, söndag 10.30–13.30, stängt måndag. Sommar (15/6–15/9): varje dag kl. 10.30–20.

Romarvillan
Lite längre österut ligger Villa Romana de Antíopa, en romersk villa från 200-talet e.Kr. Enligt kommunen är den en av de bäst bevarade i Andalusien. Den är känd för mosaiken med satyren och prinsessan Antiope. Pris 6 € (≈ 44,76 kr.) för vuxna, 4 € (≈ 29,84 kr.) för pensionärer (per oktober 2026). Vinter kl. 10–14 och 15–18, sommar kl. 10.30–14 och 16.30–20. Vid gruppbesök kan man köpa en gemensam biljett till grottan och villan.

Så tar du dig dit från Playa Tropical
Bil: Kör A-7 mot Málaga förbi Nerja och Torre del Mar. Det är ca 70 km och tar ungefär en timme. Ta avfarten mot Rincón de la Victoria / La Cala del Moral och följ skyltarna till "Cueva del Tesoro". Grottan ligger uppe i villaområdet ovanför stranden. Knapparna under kartan öppnar rutten från Playa Tropical direkt i Google Maps.
Parkering: Kommunen uppger att det finns parkering vid grottan. På OpenStreetMap är platsen precis vid ingången markerad som gratis.
Buss: Från Málaga går bussarna från Málagaområdets trafikbolag (bl.a. linje M-160) till hållplatsen "Cueva del Tesoro" (El Cantal) – kolla tidtabellen innan ni åker. Från Almuñécar får man ta bussen till Málaga och byta – det blir en lång dag. Se Bussar.
Kombinera med Málaga: Grottan ligger ca 10 km från Málagas centrum, så den passar bra in på vägen hem från en dagsutflykt till Málaga. Den kan också kombineras med Nerjagrottorna – då får man två helt olika grottor på en dag.
Toaletter och mat
Toaletter finns vid grottan (kommunen nämner "aseos" i receptionen). Spaniens officiella turistsida uppger också att det finns toaletter och duschar vid stranden i La Cala del Moral.
Rincón de la Victoria är fiskarnas stad. Kommunen kallar boquerón victoriano – små ansjovisar som enligt kommunen har fått sitt namn efter fisket kring festen för Virgen de la Victoria – för "kronjuvelen" i det lokala köket. Beställ dem friterade (boquerones fritos) eller pescaíto frito. Och så finns det espetos: sardiner på spett, grillade över eld i en gammal båt fylld med sand på stranden. Varje år håller staden Fiesta del Boquerón.
Längs strandpromenaden i La Cala del Moral (Paseo Blas Infante) ligger en rad chiringuitos och restauranger, 10–15 minuters promenad från grottan. En av dem, Avante Claro (Paseo Blas Infante, Parcela 5), har fått en "Solete" i Guía Repsol för sin terrass vid havet och sin fisk och skaldjur. Läs mer om matkulturen i Mattraditioner.


Karta och rutter
Röd stjärna = Playa Tropical. Klicka på en punkt för namn och avstånd. Kartdata © OpenStreetMap.
Öppna rutten i Google Maps
- Kör från Playa Tropical till Cueva del TesoroCa 70 km, ca 1 timme längs A-7 mot Málaga. Gratis parkering vid grottan.
- Romarvillan och kustfortet på vägenVilla Romana de Antíopa och Casa Fuerte de Bezmiliana i Rincón de la Victoria – och sedan vidare till grottan.
- Grottan, lunch i La Cala del Moral och hemFrån grottan ner till strandpromenaden och espetos – och tillbaka till Playa Tropical. Ca 145 km totalt.
- Gå från grottan till vakttornet och tunnlarnaCa 2 km, ca 30 min. Ner längs villagator till tornet, genom tunneln och längs stranden. Det går nedför – tillbaka är det uppför.
Rutterna startar vid Playa Tropical – promenader på plats och turer på andra sidan sundet startar vid ruttens första punkt. På mobilen öppnas de direkt i Google Maps-appen, klara för navigering.
Goda råd
- Kom på förmiddagen. Grottan har lunchstängt kl. 14–15 på vintern och kl. 14–16.30 på sommaren. Sista insläpp är en timme före stängning.
- Hörlurar och laddad telefon. Ljudguiden är gratis men måste laddas ner till din egen telefon.
- Bra skor. Det finns trappor, och golvet kan vara fuktigt och halt.
- Nedsatt rörlighet? Hissen går bara till den första salen. Resten kräver trappor.
- Gratis första timme. På vardagar är första timmen gratis med förhandsbokning (tfn 952 406 162, högst 25 personer).
- Gå ner till havet efteråt. Vakttornet, tunnlarna och espetos i La Cala del Moral ligger 10–15 minuter från grottan. Kom ihåg att det är uppför tillbaka till bilen.
- Kombinera turen. Casa Fuerte de Bezmiliana är gratis och ligger på vägen. Málaga ligger 10 km längre västerut.
- Läs vidare om piraterna och vakttornen och smugglarna på kusten.
Källor
- Turismo Rincón de la Victoria: Cueva del Tesoro (öppettider, priser, tillgänglighet, de tre grottorna)
- Turismo Rincón de la Victoria: Treasure Cave (engelsk sida, äldre priser)
- Wikipedia (es): Cueva del Tesoro (sägnen, Milla y Suazo, 1789, Antonio de la Nari, Laza Palacio, mynten, Breuil, BIC)
- Wikipedia (en): Treasure Cave, Spain
- Turismo Rincón de la Victoria: Torres almenaras (Torre del Cantal)
- Turismo Rincón de la Victoria: Acantilados de El Cantal (tunnlarna från 1908)
- Turismo Rincón de la Victoria: Casa Fuerte de Bezmiliana
- Turismo Rincón de la Victoria: Villa Romana de Antíopa
- Turismo Rincón de la Victoria: Gastronomía (boquerón victoriano, espetos)
- Guía Repsol: Avante Claro, La Cala del Moral
- Euro Weekly News 2024: La Cueva del Tesoro celebrates 50 years (Laza Palacio, 1970-talet, besökssiffror 2023)
- andalucia.com: Cueva del Tesoro
- Wikipedia (en): Tashfin ibn Ali och Marcus Licinius Crassus
- Fynden: Museo Arqueológico Nacionals beskrivningar på Wikimedia Commons (inv.nr 1973/58/HIG)
- Koordinater: OpenStreetMap-bidragsgivare (ODbL)
Kronbelopp är omräknade med 1 € ≈ 7,46 kr och avrundade.




